Evenemang på Hedengrens

Evenemang på Hedengrens
1 januari, 2017 Hedengrens

Här nedan följer vårens alla författarträffar.
Fri entré
, men köp gärna en bok, eller tre.

Hjärtligt välkomna!

*****

 Onsdag 29 mars kl. 17.30

Jörn Donner berättar om sin nya bok Suomi Finland.

50 år efter Nya boken om vårt land och 100 år efter Finlands självständighet är det dags för en ny bok. En pamflett om ont och gott i Finland, av Jörn Donner.

”Vår västra granne mår präktigt och bryr sig inte om oss, vår östra igen är labil och hotfull och lämnar oss inte ifred.”

” Denna lilla berättelse är en orättvis essä.”

Jörn Donner Foto: SVT

Boken är utgiven av Förlaget M OY AB.

*****

 Tisdag 4 april kl. 17.30

Bo Eriksson berättar om sin senaste bok Sturarna. Makten, morden, missdåden (Norstedts).

Stura betydde på fornsvenska egensinnig, bångstyrig och det är ett passande namn på medlemmarna av Stureätterna, vars utveckling från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616, uppvisar en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.

Bo Eriksson är fil. dr. i historia vid Stockholms universitet och har bland annat skrivit de uppmärksammade och uppskattade böckerna Lützen 1632 och I skuggan av tronen – En biografi över Per Brahe d.ä.

*****

 Torsdag 6 april kl. 17.30

Eric Ericson och Susanna Wallstén berättar om sin nya bok Mannen i Damaskus (Albert Bonniers förlag).

Efter andra världskrigets slut flydde nazisten Alois Brunner till Syrien. Där levde han i bästa välmåga, förhållandevis öppet om än under det falska namnet Georg Fischer. I Damaskus umgicks han med österrikiska ambassadörer, syriska regeringsmän, venezolanska terrorister, västtyska vapenhandlare och diverse förrymda nazister. Den svurne antisemiten hade nära kopplingar till både den tyska och den amerikanska underrättelsetjänsten, och ägnade sig därutöver åt allehanda mer eller mindre ljusskygga affärer. Utöver att föda upp kaniner bidrog han med att utveckla Syriens kemiska vapen. Hela tiden jagades han av Mossad och andra rättskipare.

Varför skyddades Alois Brunner av den syriska regimen? Vad ägnade egentligen Brunner sig åt under de många åren i Damaskus? Varför blev Brunner aldrig straffad, trots att han upprepade gånger dömdes för de förbrytelser han begick under andra världskriget? I Eric Ericson och Susanna Wallsténs Mannen i Damaskus sammankopplas nutid och dåtid. Utifrån historien om Alois Brunner skapas en berättelse om bland annat Syrien, storpolitik och etik.

Eric Ericson och Susanna Wallstén
Copyright/fotograf: Johanna Hanno

***

Tisdag 11 april kl. 17.30

Anne Brügge berättar om författaren och poeten Karin Ek (1885-1926). Anne har skrivit biografin Karin Ek – med kinden mot gråberget (H:ström Text och kultur). Anne kommer även att berätta om Karin Eks roman Gränsen, som även den kommer att finnas till försäljning.

Som poet och författare rörde sig Karin Ek (18851926) kring erotikens gåta. ”Döden är aldrig så förfärande som de stora själskriserna, de erotiska och de religiösa”, skrev hon när hon var tjugotre år och den sista av föräldrarna nyss hade dött.

Hennes bästa läkemedel var naturen: Havet och skogen. Där fann hon ”modersfamn och viloställe”. Hon kände igen sig i darrgräset som lätt tar eld och hon såg häpet på det gräs som en gång gjorde kärleksbädden mjuk, men några år senare vajar oberört i vinden. ”Kan hjärtat allting glömma?”

I denna biografi ges en ny bild av Karin Eks författarskap. Det sam­­tida kritiker såg som hänsynslös, kvinnlig egocentricitet eller oarti­­kulerade skrik är i själva verket ett omistligt inslag i det tidiga 1900-talets ångestdiktning. Karin Ek sätter en kvinnlig sensualitet i spel långt före de manliga primitivisternas entré.

Med tillgång till Karin Eks brev och dagböcker ger Anne Brügge här en unik inblick i en kvinnas väg till poesin, och porträtterar i helfigur en mamma och författare som när allt annat rasar fann lindring med kinden mot gråberget.

Anne Brügge Foto: Beata Arnborg


Gränsen utspelas i Stockholms skärgård vid 1900-talets början. Den blivande lärarinnan Agnes och lotseleven Mårten finner varandra i segling, höskörd och dans på logen. Han lär henne spela valser och sjömansvisor på dragspel. Hon leker om dagarna med hans moderlösa småsyskon.
Författaren Karin Ek (1885-1926) växte upp på Östermalm och var sommargäst på Sandhamn och Harö. Modern dog när Karin var 19 år. Fadern var smittskyddsläkare med ansvar för vården av prostituerade och ansåg att kvinnor ”i skörlefnadens dy” var offer för sin bristande karaktär. Karin och hennes romanfigur Agnes ville göra allting rätt och i rätt ordning.

När Karin Ek skrev boken hade hon erfarenhet av att ha överskridit gränser för det passande. Hennes eget öde hade tvingat henne att fundera över kärlekens och erotikens väsen och det renhetsideal hon som yngre hade odlat. Hon lät även Agnes se att brodern följde andra lagar och ogenerat roade sig med skärgårdsflickorna.
Gränsen är också en lyrisk skildring av skärgården. Karin Ek var marinmålare i ord. För henne fanns tröst och lugn i naturen: Det tåliga strandgräset, det försonande regnet, de kalla vågorna som skiftar färg och form, de heta klipporna under fotsulorna, allt detta var för henne beständigt jämfört med ett människoliv.

***

Onsdag 12 april kl. 17.30

Carl-Göran Ekerwald berättar om sin bok Vreden och begäret. Introduktion till Rumi (Molin & Sorgenfrei förlag).

Ekerwald (f. 1923) kom i kontakt med Rumis diktning som 16-årig gymnasist i Östersund. I Vreden och begäret har han samlat sina läsefrukter i en personligt hållen introduktion till Rum


Carl-Göran Ekerwald

***

Tisdag 18 april kl. 17.30

Jan Olof Grahn berättar om sina båda titlar Om svensk underrättelsetjänst (utgiven 2016)  och Om svensk signalspaning (publiceras 31/3 2017). Böckerna ges ut på Medströms bokförlag.

Författaren har varit chef för FRA:s militärt inriktade verksamhet under senare delen av det kalla kriget och åren därefter.

***

 

Torsdag 20 april kl. 17.30

Peter Kadhammar berättar om sin nya bok Vi som var så lyckliga (Natur & kultur).

I ett slutet kvarter bestående av två parallella gator i centrala Tirana bodde ledarna i Europas mest hemlighetsfulla land, Albanien. Kvarteret låg mitt i huvudstaden, där umgicks de och när någon greps och avrättades var det inget man talade om – inte ens hemma vid köksbordet.

Peter Kadhammar har intervjuat människorna som levde och arbetade i Kvarteret, från den kommunistiske diktatorn Enver Hoxhas änka till andra ledare, deras familjer, läkare, livvakter och städerskan som också putsade riskornen Hoxha skulle äta. Resultatet är en unik och levande skildring av en sluten värld som fanns alldeles nyss, en berättelse om politik, makthunger, fruktan – och kärlek.

Peter Kadhammar är journalist och författare. Han har publicerat sju böcker, bland annat de kritikerhyllade Vägen till Bagdad och Vad gjorde du under kriget. Han är knuten som reporter till Aftonbladet sedan flera år.

Peter Kadhammar Foto: Aftonbladet

 

***

Måndag 24 april kl. 17.30

Peter Gärdenfors berättar om sin nya bok Den svåra konsten att se sig själv (Natur & kultur).

Vem är jag? Frågan har intresserat människor i alla tider och alltid varit omöjlig att besvara. Förr var det våra inre egenskaper eller vår position i samhället som bestämde vilka vi var. I dag fokuserar vi mer på det yttre och med hjälp av sociala medier kan vi själva bestämma vilka vi vill vara, ungefär som vi väljer karaktär i ett rollspel. Vad gör det med vår uppfattning om oss själva? Och går det att få syn på sitt jag? I den här boken beskriver professor Peter Gärdenfors olika sätt att se på jaget: psykologiskt, filosofiskt och sociologiskt. Den vänder sig till alla som är intresserade av jaget och vem som har makt över det.

Peter Gärdenfors
Foto: Andreas Hillergren

***

Tisdag 25 april kl. 17.30

Alice Petrén talar om sin nya bok Terroristen i Toulouse. Anteckningar om Frankrikes algeriska historia (Appell förlag).

Algeriet var Frankrike. Landet var inte bara en koloni, utan hade parlamentsledamöter i Paris och en miljon fransmän gjorde Algeriet till sitt hemland. Blodiga strider upplöste år 1962 relationen Paris – Alger, men den fortsätter att kasta sin skugga över dagens Frankrike. De försummade laglösa förorterna, den nationalistiska ytterhögern med Le Pen i spetsen och decennier av terrorattentat har kopplingar till Frankrikes koloniala historia och i synnerhet till den med Algeriet. Länderna förblir sammanflätade ekonomiskt, kulturellt och säkerhetsmässigt.

Alice Petrén var i närmare ett decennium Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, med ansvar även för Nordafrika.

Alice Petrén

***

Torsdag 27 april kl. 17.30

Hans Gunnar Adén berättar om sin bok Brev från en klostercell (bokförlaget Carlsson).

Hans Gunnar Adén gjorde allvar av en mångårig dröm. Han fattade ett stort beslut och lämnade en trygg karriär som internationell tjänsteman. Vid 33 års ålder gick han i kloster. Inte mindre märkligt: Efter 12 år som munk återgick han till ett vanligt liv. Hans Gunnar Adén tillbringade två år i ett benediktinkloster i Belgien och tio år i ett cistercienskloster på en ö utanför Cannes, ett av de strängaste klostren i katolska kyrkan där munkarna lever avskilt och i total tystnad förutom en stund på söndagseftermiddagen.

När Hans Gunnar Adén lämnade klostret 1993 vidtog en svår tid. Han var 45 år, flyttade till Tyskland, säsongsjobbade som bland annat diskare och snöröjare tills han bestämde sig för att söka sig tillbaka till det förvärvsliv han hade övergivit. Detta är hans berättelse, en existentiell och självutlämnande text mestadels utgående från hans brev och dagboksanteckningar under dessa 12 år i kloster.

Hans Gunnar Adén har varit verksam som svensk diplomat i Frankrike, Ryssland och Ukraina. Under åren 20062010 var han Sveriges ambassadör i Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Han anses vara en av våra främsta Kaukasien- och Rysslandskännare.

***