Här publiceras författarträffarna för 2025, allt eftersom de bokas.
Biljetter till författarträffarna släpps en vecka innan evenemanget går av stapeln. Köp biljett i butik, maila svenska@hedengrens.se, eller ring 08 611 51 28 och beställ (efter att du har beställt får du vårt swishnummer). Biljettpris: 100 kr. Biljetten finns ej som e-biljett – endast som pappersbiljett – som hämtas upp i butik, senast kl. 19 under själva evenemangskvällen. Biljettens belopp på 100 kr kan sedan användas som tillgodo under kvällen vid köp av den aktuella boken!
Välkommen!
*************
VINTERN 2025
Onsdag 22 januari kl. 19.15-20.00
Författaren Sverker Sörlin i ett samtal med förläggaren Johan Wirfält om Sverkers nya bok Snö: en historia.
”Det här är en berättelse om snön inom oss, men också om snön som skyddar världen. Den handlar om diamanter och fågelvingar, vad snön en gång var. Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra när någonting stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten.
Via Elsa Beskows sagor, lilla istidens renässansmålare och japanska fysiker är det en berättelse om snön som bundsförvant och motståndare, lika mycket poetisk idéhistoria som personlig essä. Snö är Sverker Sörlins återkomst till det breda populärvetenskapliga berättandet i en tid när världen smälter.”
OM FÖRFATTAREN
”Sverker Sörlin är författare, idéhistoriker och en av Sverige främsta folkbildare, verksam som professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och som ordförande för Folkuniversitetet. ”/…/
Omslag: Lukas Möllersten
Författarfoto: Erik Abel
Bokförlag: Volante
Sverker Sörlin, fotograferad i närheten av barndomshemmet i Åsele. FOTO: Erik Abel
*********
Onsdag 5 februari kl. 19.15-20.00
Kaj Fried kommer till Hedengrens för att tala om sin nya bok Skuggan i spegeln (Natur & kultur).
”Min pappa överlevde Förintelsen. Eller rättare sagt: han överlevde inte Förintelsen.”
Så inleds Kaj Frieds djupt gripande bok om hans far, Michael Alexander Fried. Av sönerna alltid kallad Abba. Född 1907 i byn Poenile-de-Submunte i distriktet Maramures i Karpaterna, avliden på Akademiska sjukhuset i Uppsala 1962.
Genom dokument och minnesfragment försöker sonen förstå sin far. Forma en bild i tiden av vem hans far varit, vad han varit med om under kriget och vem han sedan blev. Förstå hur han själv blev den han är, en som till en man som överlevde men sedan bröts ner och försvann. En far som efter sextio år förvandlats till en svart-vit oskarp minnesbild – en bild som trots det bär med sig en oväntad djup innerlighet.
Kaj Fried är född, uppvuxen och bosatt i Stockholm. Han är utbildad och verksam vid Karolinska institutet, där han nu är senior professor i neurovetenskap.
*********
Onsdag 12 februari kl. 19.15-20.00
Författaren Andreas Gedin samtalar med sin förläggare Martin Kaunitz om nya boken Christer Strömholm och nazismen (Kaunitz-Olsson).
Christer Strömholm är en av våra mest firade fotografer, belönad med Hasselbladpriset och representerad på Moderna Museet och Moma. Han är främst känd för sina intima svartvita porträtt och sina gatufotografier. Särskilt berömda blev hans skildringar av transsexuella i 1950-talets Paris. För första gången skärskådas den uppburne fotografen och konstnären Christer Strömholms (1918-2002) nazistiska bakgrund på djupet. Vad som beskrivits som antingen ursäktliga misstag i ungdomen eller en mörk, spännande bakgrund visar sig dölja större, graverande sanningar. Strömholm var en organiserad och mycket aktiv nazist och uteslöts från Sveriges största nationalsocialistiska parti 1938 därför att han var för extrem. Han begick flera brott i nazismens namn, det sista 1945, tjugosju år gammal, då Förintelsen var allmänt känd. Strömholms konstnärliga karriär berättas också, bland annat genom att blottlägga hur lojala vänner och skribenter frikostigt friserat hans bakgrund i de fotoböcker han gav ut. Boken bygger på omfattande arkivstudier och tecknar också den nazistiska gemenskap som var Strömholms.
Andreas Gedin är konstnär, författare och docent i fri konst. 2016 gav han ut ”Pontus Hultén, Hon & Moderna” och 2023 ”Lycklig den som kan glömma : ett liv i 1900-talets Europa”, en personlig berättelse om farfadern Georg.
Källa: Kaunitz-Olsson
*********
Onsdag 19 februari kl. 19.15-20.00
Henrik Meinander kommer från Finland och berättar om sin nya bok Helsingfors : historien om en stad (Lind & Co). Boken utkommer den 30 januari.
Finlands moderna huvudstad Helsingfors är känd världen över. Men få känner till varför Gustav Vasa ville grunda staden 1550, varför den blev huvudstad 1812 eller hur dess utveckling ofta drastiskt påverkats av läget vid havet, världsekonomin och stormaktspolitiken. I det imponerande översiktsverket Helsingfors – Historien om en stad ges svaren. Dessutom bjuder boken på levande skildringar av vardagslivet, språkbruket, arkitekturen, politiken och kulturen under stadens 475-åriga existens.
Verket bygger på omfattande efterforskningar och är illustrerat med kartor, konstverk och fotografier.
OM FÖRFATTAREN
Henrik Meinander (f. 1960) är professor i historia vid Helsingfors universitet. Lind & Co har tidigare utgivit hans Gustaf Mannerheim, Finlands historia samt Finland 1944.
Inbunden. 300 sidor.
Henrik Meinander FOTO: Laura Malmivaara
*********
Tisdag 4 mars kl. 19.15-20.00
Romanen Alltings ordning – en familjearkeologi (Natur&Kultur) och memoaren Mona: En mamma, ett mord och en dotter (Natur&Kultur) kretsar bägge kring relationen mor-dotter och teman som egenupplevda och nedärvda trauman, familjehemligheter, psykisk sjukdom. Dessa berättelser ger röst åt det som inget barn borde behöva uppleva, men lyser samtidigt av livskraft och hopp. Nu möts författarna Magdalena Sørensen och Josefina Johannisson i ett samtal med Pontus Kipowski, förläggare på Natur&Kultur.
Biljetterna kostar 100 kr (som sedan dras av från bokens pris, om man väljer att köpa en bok under kvällen) och släpps en vecka före samtalet. Efter samtalen finns möjlighet att få era böcker signerade av författarna.
En bit utanför Stockholm ligger ett hus med fjorton rum. Ett slags Villa Villekulla, fast inte gult eller glatt. Hit återvänder berättaren, en kvinna som arbetar som tolk i Strasbourg, för att hjälpa sin åldrade mamma. Huset är mammans hela värld, det är hon som fyllt det med allsköns bråte och hon som tronar över dess inneboende, en brokig skara människor som kommer och går.
En gång var berättaren flicka i dessa rum, ensam med en mamma som var i ständig rörelse, som åkte staden runt med sin shoppingvagn och handlade och samlade på hög.
En mamma samlar saker, en dotter samlar minnen och fogar samman en vibrerande vacker och sårig berättelse om hur en människa blir till. Kan man bli människa, riktig människa, utan att ha rörts av sin förälder? frågar hon sig. En gång var vi en enda kropp. Jag, ett kommatecken i henne.
OM MONA: EN MAMMA, ETT MORD OCH EN DOTTER
En julidag 1988 kommer en kvinna som heter Mona till socialkontoret i Växjö. Med sig har hon två små barn och barnens pappa Klas. De vuxna lämnar över barnen till handläggaren och åker därifrån. Ett av de två barnen är den då fyråriga Josefina Johannisson.
Det är sista gången Josefina träffar sin mamma. Några dagar senare hittas Monas kropp i skogen och eftersom mordet är brutalt och iögonfallande får det ett namn, ”Stråssamordet”, och används av media som en bild för den rena ondskan. Den person som finns skyldig och döms för mordet är Klas. I ett slag försvinner både mamma och pappa. Kvar finns två barn, och ett samhälle som nu ska kliva in i deras ställe.
Josefina Johannissons memoar är berättad med en klar röst. I pusslet hon lägger kring sin familjs historia stiger Mona fram som den hon var innan våldet drabbade henne: intelligent, sårbar, drömmande. Men Johannisson skildrar också sin egen kamp med det liv hon fick. Det är i Sveriges riksdag hon för första gången berättar om händelserna: hon är nu nästan fyrtio, tvåbarnsmamma, en respekterad yrkesperson. Rummet tystnar när hon tar ordet. Hon pratar om sorg och livskraft, om våld och ansvar. Vad behöver samhället göra för barnen när en mamma mördas?
*********
Onsdag 12 mars kl. 19.15-20.00
Klas-Göran Karlsson kommer till Hedengrens och berättar om sin nya bok Ryssland och kriget om historien (Natur & kultur).
Rysslands krig mot Ukraina tog oss med överraskning. Men bara en snabb blick på Rysslands historia borde gjort oss mindre förvånade : Krig och våld har varit ryssarnas ständiga följeslagare.
Konflikterna handlar, nu som förr, till stor del om tolkningen av historien. Att så få historiker skildrat landets historia och historiebruk förvånar. Därför är denna bok, skriven av historieprofessor Klas-Göran Karlsson, nödvändig läsning för alla som vill förstå Rysslands vägval.
Här skildras Rysslands hela historia och hur den använts av ryssarna – förhärligats, förbättrats, förvanskats, förtigits, förnekats. Boken går tillbaka till Kievriket på 800-talet, och med en direkt svensk koppling, eftersom ryssar ivrigt motsäger faktumet att östslaverna tog hjälp av svenska vikingar med att bygga upp sitt rike. Därifrån passerar vi lika kontroversiella grupper som mongoler, bysantiner och västvurmande kejsare, till de helt avgörande omvälvningarna 1917 och 1991, som också hunnit åberopas i alla tänkbara sammanhang och versioner.
Slutsatsen är tydligt: Historia är ett vapen. Tolkningar och bruk av det förflutna mobiliserar ryssar för och rättfärdigar det historiekrig som Putin och hans maktapparat på 2020-tale för mot sitt grannland och mot hela västvärlden.
Källa: Natur & kultur
*********
Tisdag (obs! en tisdag) 25 mars kl. 19.15-20.00
Lena Andersson berättar om sin nya roman Män och kvinnor (Bokförlaget Polaris). Boken utkommer den 12 mars.
Ester Nilsson är tillbaka. Även denna gång handlar det om kärlek, vänskap, relationer – och hopp. När Ester dök upp förra gången delades läsarna i två läger: de som tog henne till sig, och de som undrade vad hon höll på med.
Tiden har nu gått. Ester och väninnorna tar fortfarande kärleken på största allvar. När Ester möter en ny man vårdar hon ömt deras kärlek fastän hon vet att inget världsligt består. Lotta däremot vet inte vad hon vill med sitt förhållande. Även övriga deltagare i den berömda väninnekören brottas med kärlekar, vänskap och familj.
Här träder också männen fram, med sin vånda, längtan och undran inför kvinnornas konstigheter.
Män och kvinnor är en brett upplagd roman om liv och kärlek i vår tid, en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i.
Lena Andersson Bildkälla: Bokförlaget Polaris
*********
Onsdag 26 mars kl. 19.15-20.00
Henry Bronett kommer till Hedengrens och berättar om sin nya roman Den sista av 38 (Tegar Förlag AB).
”Egentligen skulle det blivit en dikt på tolv sidor, där jag tänkte utforska mitt judiska, tyska och svenska arv. Fast diktformen var nog inte riktigt lämpad för uppgiften. Allt jag ville få sagt, fick inte plats i det nya formatet. Christine Falkenland såg det på en gång. Hon läste diktsviten och sade frankt att jag borde titta på den igen. Det var så mycket jag försökte få plats med, diskutera och genomlysa i alldeles för få ord och ett begränsat format. Alltså tittade jag på dikten igen. Funderingar jag har om konstnärskap och arvet vi bär efter våra föräldrar i generationer. Om förlåtelse och ondska, den som alltid finns där, redo att skölja över oss skulle vi ge efter för en sekund. Goda minnen och de dåliga, löften svikna och hållna till varje pris. Tystnaden som döljer hemligheter, dem vi ibland hyser också inför oss själva. Om ärlighet och att våga prata om vår historia utan skam.
Så föddes konstnären Albert Morgenstern, romanens centralfigur, som fått ta konsekvenserna av mina tankar, känslor och idéer, dem jag har kring dessa teman. Till sist, först och främst är förstås ´Den sista av 38´helt enkelt en manifestation av min stora lust, att få berätta en bra historia.”
Henry Bronett
*********
NYTT DATUM ÄR PÅ GÅNG ATT BOKAS kl. 19.15-20.00
Michael Fredholm berättar om sin nya bok U 137 (Medströms Bokförlag). Utgivningsdatum: 7 februari.
*********
Onsdag 9 april kl. 19.15-20.00
Lena Mellin talar om sin nya bok Det nya landet (Mondial). Boken utkommer den 26 mars.
”När jag växte upp i spåren av folkhemsbygget kändes tillvaron trygg. Tilltron till det svenska samhället var stark. Vi trodde att vi hade en stabil fred, en stabil ekonomi och ett stabilt parlamentariskt system.
Vi hade fel.
Sedan jag började skriva om politik i slutet av 1970-talet har vårt land genomgått något av en metamorfos. Under den tiden har jag haft med åtta statsministrar att göra, från Olof Palme till Ulf Kristersson. Jag har på nära håll följt deras mer eller mindre lyckade försök att navigera genom de kriser som format vår nutid. Vad var det egentligen som hände? Det här är min berättelse om hur Sverige blev ett nytt land”. /Lena Mellin
Lena Mellin
Bildkälla: Mondial
